Tal av Kim Jong Un publiceras här på svenska

april 15, 2016

Svenska Juchegruppen publicerar i anslutning till ”Solens Dag”, Kim Il Sungs födelsedag den 15 april nedanstående tal av marskalk Kim Jong Un. Förordet sätter kortfattat in läsaren i situationen på koreahalvön vid talets tillkomst.

Förord

Följande tal hölls inför Koreanska Arbetarpartiets centralkommitté av Kim Jong Un den 31 mars 2013. I februari samma år hade DFRK genomfört sin tredje kärnvapenprovsprängning och i talet så presenterar Kim Jong Un partiets riktlinjer för landets framtida kärnvapeninnehav.

Vid tiden för talet pågick USA:s årliga militärövning tillsammans med Sydkoreanska styrkor straxt söder om gränsen till DFRK. Vid denna provokativa militärövning övade USA bland annat kärnvapenanfall mot DFRK.

Det var i detta läge som Kim Jong Un, som då lett DFRK i ett drygt år, drog upp de riktlinjer som framförs i talet. Kim Jong Un understryker i sitt tal att DFRK:s kärnvapeninnehav inte ska ses som en temporär reaktion på ett tillfälligt hot, utan är en del av en större och långsiktig strategi. Kärnvapeninnehavet garanterar fred på Koreahalvön genom sin krigsavskräckande förmåga och därmed möjliggör de att resurser frigörs från militären som kan användas i det ekonomiska bygget.

Kim Jong Un förtydligar därmed Koreanska Arbetarpartiets linje att samtidigt bygga en stark och självständig ekonomi och att utveckla landets kärnvapenförmåga.

I talet framhåller även Kim Jong Un behovet av att höja folkets levnadsstandard till en så hög nivå att hela folket ropar ”Länge leve det Koreanska Arbetarpartiet!” från djupet av sina hjärtan. En fråga som Kim Jong Un även tidigare lyft fram som den viktigaste för landet framtid.

Svenska Juchegruppen

Kim Jong Un

Avslutande tal på Koreanska Arbetarpartiets centralkommittés plenarmöte mars 2013

Detta plenarsammanträde med centralkommittén för Koreanska Arbetarpartiet, som sammankallats vid en viktig historisk tidpunkt då både vårt Parti och revolution markerar en vändpunkt i sin utveckling, har hållits framgångsrikt och med stor politisk entusiasm hos alla deltagare.

Plenarsammanträdet diskuterade och beslutade i den viktiga frågan om att bedriva ekonomisk uppbyggnad och samtidigt utveckla vår kärnvapenarsenal, vilket krävs av den rådande situationen och den revolutionära utvecklingen.

Tillsammans med detta diskuterade mötet frågan om personalförhållanden, som skall framläggas inför Högsta Folkförsamlingen för överläggning, samt frågan om att återkalla och välja tjänstemän till den centrala ledarstaben i Partiet.

Detta plenarsammanträde har skapat en ny, historisk milstolpe i att bevara och öka glansen hos de odödliga gärningar som den store president Kim Il Sung och general Kim Jong Il utförde genom att bygga kärnkraft och påskynda utvecklandet av ett blomstrande socialistiskt land.

I tron att mötet har genomfört grundliga och tillfredsställande diskussioner om dessa ämnen, skulle jag vilja understryka några viktiga problem i utförandet av Partiets strategiska linje; att bedriva en ekonomisk utveckling och samtidigt bygga upp våra kärnvapen.

För det första, vi måste ha en korrekt förståelse av Partiets intention med att lägga fram denna strategiska linje.

Partiets linje är inte en temporär motåtgärd som vidtagits för att klara av den snabbt förändrade situationen, utan en strategisk linje vi bör hålla fast vid permanent med tanke på vår revolutions högsta intressen. Det är också den absolut rätta linjen som kan försäkra att vårt folk åtnjuter alla fördelar av kärnkraft och socialism.

Genom att föra denna linje är Partiets avsikt att göra vårt innehav av en defensiv kärnvapenarsenal permanent, riktad mot de vårdslösa kärnvapenhot och aggressiva drag från imperialisterna och deras vasallstyrkor, och med detta som grund, nå en avgörande seger i bygget av en ekonomisk jätte.

Alla tjänstemän, partimedlemmar och andra arbetande människor bör vara fast övertygade om det rättmätiga i vårt Partis linje och stå enade som en man i arbetet med att genomföra den, full av tillit till seger.

Genom att koncentrera alla våra ansträngningar måste vi åstadkomma en avgörande vändning i bygget av en ekonomisk jätte.

Fienden är rädd för vår satellit och våra kärnvapen; vad de räds än mer är att vår ökade takt i bygget av en ekonomisk jätte och i att förbättra folkets levnadsstandard når en sådan nivå att människor ropar ”Länge leve det Koreanska Arbetarpartiet!” från botten av sina hjärtan.

Nu när vårt land har blivit en fullvärdig kärnvapenstat, har goda förutsättningar skapats för oss att koncentrera kapital och arbete på kampanjen för ekonomisk uppbyggnad och förbättring av folkets levnadsstandard genom att förlita oss på vår kraftfulla krigsavskräckande förmåga.

I arbetet med att bygga en ekonomisk jätte, måste vi växla upp allt vårt arbete för att skapa maximal och effektiv användning av den stomme i vår självbärande ekonomi som lagts av Kim Il Sung för att normalisera produktionen på en hög nivå och till fullo uppfylla de materiella och kulturella behoven hos folket.

Tjänstemän, partimedlemmar och andra arbetande människor måste ha ett fast förtroende för seger och en extraordinär beslutsamhet inför mångfalden av svårigheter och prövningar, föra en djärv offensiv, en avgörande landsomfattande kampanj, och härigenom utföra mirakler och förnyelse i alla ekonomiska sektorer i den nationella ekonomin.

Att oavbrutet stärka vår förmåga till självförsvar med kärnvapen som grund är en säker garanti för att försvara vår nations rätt till självständighet och överlevnad samt för att uppnå nationellt välstånd.

Så länge imperialisterna fortsätter med kärnvapenutpressning och hot om angrepp, kan vi aldrig försvaga vår kärnvapenbestyckning och måste fortsätta att utveckla vår Juche-baserade atomenergiindustri även då en generation ersätter en annan och oavsett vad som förändras i situationen.

Trots att vår kärnvapenkraft stärks ytterligare, bör servicepersonal och andra personer inte lägga sig till ro, utan förbereda sig ytterligare politiskt och ideologiskt, och när dagen för strid på liv och död kommer, måste de vinna en slutgiltig seger i den anti-amerikanska kraftmätningen, genom styrkan av den kraft som finns i den stora enigheten hos dem.

Genom att förbättra sina funktioner och roll, måste partiorganisationerna dynamiskt värva sina medlemmar och andra arbetande människor i genomförandet av partiets linje att samtidigt bedriva ekonomisk utveckling och bygga upp våra kärnvapen.

Den huvudsakliga andan under partiets centralkommittés nuvarande plenarsammanträde är att vi måste vinna en slutgiltig seger i den anti-amerikanska kraftmätningen och att bygga ett blomstrande socialistisk land genom beslutsamt anfall.

Partiorganisationerna måste koncentrera partiarbetet på att genomföra partiets linje att samtidigt genomföra ekonomisk utveckling och att bygga upp våra kärnvapen samt ingjuta andan från detta plenarmöte i sina medlemmar och andra arbetande människor. På detta sätt kan de uppmuntra all servicepersonal och andra arbetande människor att stå enade som en och stolt ta del i den anti-amerikanska kraftmätningen och bygga en ekonomisk jätte genom våra egna ansträngningar inför världens ögon.

Partiorganisationerna måste träna alla sina medlemmar att vara pålitliga förespråkare av partiets politik och entusiastiska kämpar som ger allt för att genomföra partiets riktlinjer och taktik.

Hur svår situationen än må vara och vilken svårighet vi än kan stöta på, så räds vi inget, och det finns ingen fästning vi inte kan erövra så länge vi har den helhjärtade enigheten mellan armén och folket samlade fast runt partiet och den absolut korrekta partilinjen att samtidigt genomföra ekonomisk utveckling och bygga upp våra kärnvapen.

Världen kommer tydligt se hur vi krossar imperialisterna och deras följares anti-DFRK-intriger och bygger ett blomstrande socialistiskt land på denna mark.

Partiets centralkommitté är övertygade om att alla tjänstemän, partimedlemmar och andra arbetande människor åter igen kommer att visa hela världen värdigheten och kuraget hos Songun Korea genom att upprätthålla och kämpa hårt för att genomföra partiets linje att bedriva ekonomisk utveckling och samtidigt bygga upp våra kärnvapen.

Grattis till Kwangmyongsong-4!

februari 21, 2016

Gratulationer till Demokratiska Folkrepubliken Korea och den lyckade satellituppskjutningen av observationssatelliten Kwangmyongsong-4.

Demokratiska Folkrepubliken Korea annonserade redan den 2/2 2016, i enlighet med rådande praxis, att man planerade att skicka upp en observationssatellit i rymden. Den 7/2 skickades så observationssatelliten Kwangmyongsong-4 lyckosamt upp i omloppsbana runt jorden. Att uppskjutningen var lyckosam har sedan bekräftats av USA och andra länder.

Omvärldens reaktion på satellituppskjutningen är både överdriven och hycklande och är en del av de ständiga attacker som riktas mot DFRK från dess fiender med USA i spetsen.

Demokratiska Folkrepubliken Korea har samma rätt att utveckla fredlig rymdteknik som övriga länder i världen. Regeringen hade också i god tid annonserat den planerade satellituppskjutningen.

Trots detta rasar USA och dess allierade och kräver sanktioner mot landet.

Det är uppenbart att olika måttstockar gäller olika länder. Så sent som 20 januari 2016 sände kärnvapenmakten Indien upp sin 81:a satellit. Israel, som trotsat ickespridningsavtalet genom att utveckla kärnvapen har sedan 1980-talet skickat upp en rad satelliter, senast i april 2014. Inget av dessa länder har mötts av internationell kritik. Inget av dessa två länder har drabbats av omfattande sanktioner. Bägge dessa länder har utvecklat kärnvapen.

Det är uppenbart att kritiken mot Demokratiska Folkrepubliken Korea är politiskt betingad och inte har att göra med några verkliga brott mot internationell lagstiftning.

Svenska Juchegruppen gratulerar därför Demokratiska Folkrepubliken Korea som genom satellituppskjutningen bevisat sin höga tekniska utvecklingsnivå. DFRK har vidare visat att de fortsätter att gå en självständig väg med utvecklande av egen teknik för fredliga syften.

Svenska Juchegruppen

Angående DFRK:s vätebombstest

januari 24, 2016

 

Vätebombstestet kommer i en tid av ökade spänning mellan de två stormakterna USA och Ryssland, där USA på ett tydligt och aggressivt sätt försöker flytta fram sina positioner. Detta har synts tydligast de senaste åren i Ukraina, Syrien, Irak, Libyen och Afghanistan. Trots detta framställs ofta i svenska media Ryssland som den aggressiva världsmakten som hotar freden.

För DFRK utgör krig med USA ett ständigt närvarande hot, och erfarenheterna från Afghanistan, Irak, Libyen, Ukraina och Syrien leder därför till slutsatsen att ett land som inte kan försvara sig riskerar att invaderas eller förgöras genom ombud.

Det är därför rationellt för DFRK att fokusera en stor del av sina resurser till militären. Samtidigt är DFRK ett land med små resurser som lider under mångårig blockad vilket tvingar landet att prioritera. I denna prioritering har militären satts först genom den så kallade songunpolitiken. Detta kan för svenska läsare framstå som en märklig prioritering, men koreahalvön har inte haft fred i 200 år utan var så sent som för 60 år sedan indraget i ett fruktansvärt förödande krig mot USA, ett kollektivt minne som gör prioriteringen enkel.

DFRK:s militära utgifter uppges vara ca 15 miljarder dollar, detta skall ställas mot USA:s 610 miljoner dollar (2013), senare siffror saknas. Om DFRK skall kunna ha en avskräckande militär förmåga för att hindra att gå samma öde som Afghanistan och Irak till mötes kan de inte förlita sig på en enkelt utrustad arme, det krävs kärnvapen.

DFRK har därför målmedvetet utvecklat både den raketteknik som krävs för att nå USA:s fastland samt vätebomber som är tillräckligt små för att bäras av dessa raketer. Dessa åtgärder ses av DFRK som defensiva och är ett svar på de aggressioner som USA ständigt riktar mot landet genom sina militärövningar i Sydkorea där man övar inför angrepp på DFRK.

Alla vill ha en kärnvapenfri värld, men vi kan inte ha en värld där kärnvapenmakter som USA hotar mindre länder utan försvarsförmåga med kärnvapenanfall. Därför drog sig DFRK ur icke-spridningsavtalet.

Genom att man lyckats med sin målsättning har man dels skapat en avskräckande kärnvapenarsenal och därigenom också möjliggjort satsningar på folkets välfärd då resurser från armen kan flyttas över till den civila sektorn.

Svenska Juchegruppen motsätter sig principiellt kärnvapen, men situationen på koreahalvön kan endast förbättras när USA överger sin aggressiva politik, undertecknar ett fredsavtal med DFRK och drar bort sina trupper från Sydkorea. Först då kan frågan om nedrustning i DFRK bli aktuell.

 

// Svenska Juchegruppen

Kim Jong Uns nyårshälsning

januari 24, 2016

Nedan följer Kim Jong Un:s nyårstal till det koreanska folket. Talet ger en fingervisning om vilka prioriteringar som kommer att göras under det nya året. Försvaret samt ökad produktion och levnadsstandard lyfts särskilt fram i talet. En viktig del av detta är att fortsätta stärka landets el-produktion genom byggen av flera vattenkraftverk.

Dear comrades,

Filled with the dignity and self-respect of being victors, who have set up a shining milestone in the history of the glorious Workers’ Party of Korea and our country, we are greeting the new year 2016.

In reflection of the fervent loyalty of all the people and service personnel, I extend the noblest respect and New Year greetings to the great Comrades Kim Il Sung and Kim Jong Il, the symbol of socialist Korea and the sun of Juche.

My New Year greetings also go to all the service personnel and people, who are working devotedly for the prosperity of their socialist country with a firm determination to follow the road of Juche to the end together with the Party, and I wish that all the families will be filled with harmonious feelings and the happy laughter of our dear children resound more loudly.

Seeing in the new year, I extend greetings to our compatriots in the south and abroad who are struggling to achieve national reunification, the cherished desire of the nation, and to the progressive peoples and our friends in the world who aspire after independence, justice and peace.

The year 2015 was a year of gigantic struggle, which is adorned with meaningful events and eye-opening successes, a year of victory and glory, in which socialist Korea fully demonstrated its prestige and might.

Last year we celebrated the 70th anniversary of the founding of the Workers’ Party of Korea as a proud and significant revolutionary event of the great Paektusan nation.

Having turned out as one in hearty response to the Party’s call, the service personnel and people waged a heroic struggle in the revolutionary spirit of Paektu and through bold army-people cooperation, thus bringing about proud labour results dedicated to the motherly Party.

The Paektusan Hero Youth Power Station, Chongchongang Power Station in Tiers, Sci-Tech Complex, Mirae Scientists Street, Jangchon Vegetable Cooperative Farm and many other structures of lasting significance and beautiful socialist villages that embody the Party’s ideas and policies sprang up, showing the mettle of the country which is advancing by leaps and bounds reducing ten years to one.

Our working class, scientists and technicians, true to the instructions of the great leaders, made a big stride in making the metallurgical industry Juche-based, built model, standard factories of the era of the knowledge-driven economy in various parts of the country and put production lines on a modern and IT footing, thus opening a new road of advance for developing the overall economy and improving the people’s standard of living. The flames of the campaign to implement the Party’s ideas and defend its policies have unfolded a proud reality of our indigenous plane flying in the sky and our indigenous subway train running under the ground, and rich fish and fruit harvests were gathered, their socialist flavour bringing pleasure to the people. Our sportspeople including the trustworthy women’s soccer players exalted the honour of their motherland and further encouraged the militant spirit of our service personnel and people by winning gold medals in international competitions.

Through the large-scale events held to celebrate the Party’s 70th anniversary drawing the attention of the world, we demonstrated far and wide the might of the single-hearted unity of all the service personnel and people around the Party and the bright future of Juche Korea.

The moving scenes unfolded on the October celebration square shook the world with power greater than that of explosion of an atomic bomb or that of the launching of an earth satellite, and clearly showed that nothing can check the dynamic advance of our Party, service personnel and people that are fighting with the single-hearted unity and arms as their ever-victorious weapons.

Last year our service personnel and people warded off the danger of war facing their country and nation and safeguarded the dignity of the Republic and world peace with honour.

That we neutralized the hair-trigger situation teetering on the brink of armed conflict owing to the grave political and military provocations by the hostile forces and defended the dignity and security of our motherland from possible calamities is a brilliant victory born of the Herculean might of the great army-people unity and of the powerful Paektusan revolutionary army.

What makes us look back upon last year with greater delight is that our young vanguard who are reliably carrying forward the lineage of the Juche revolution and faith demonstrated the might of the youth power without parallel in the world by means of their loyalty to the Party and heroic struggle.

Educated and trained in the embrace of the great leaders and the Party, our young people rushed ahead along the course of the Korean revolution set by the Party, creating the charging spirit and culture of young people of the Songun era and performing laudable deeds that touched people’s heartstrings. The millions of young people, fully equipped with the revolutionary ideology of the great leaders and firmly rallied behind the Party, have grown strong in ideas and faith, to become successors to the cause of the Juche revolution. This is the greatest dignity, pride and success for us.

All the victories and successes achieved last year are a fruition born of the heroic struggle of our people, who turned out in the general offensive for their country’s prosperity with the spirit and mettle of Paektu, and a crystallization of the invaluable blood and sweat the service personnel and people dedicated to the country and the revolution.

Spending last year seething with creation and filled with miraculous achievements together with the service personnel and people, who were burning their hearts with patriotism and loyalty, our Party witnessed with a warm feeling their beautiful spiritual world and strenuous struggle and gained greater strength and courage from their trust-filled look and sincere opinions.

As there are the Party’s sagacious leadership, the invincible army and the great people that absolutely support the Party and defend it unto death, we have no difficulties to be afraid of and can accomplish any great cause without fail–this is the proud conclusion of last year’s struggle.

I extend warm thanks to all the members of the Workers’ Party of Korea, service personnel and people who glorified last year with heroic struggle and feats in devoted support of the cause of the Party cherishing ardent loyalty to it and faith in sure victory.

Comrades,

This year is a significant year when the Seventh Congress of the Workers’ Party of Korea is to be held.

The congress will proudly review the successes our Party has achieved in the revolution and construction under the wise guidance of the great leaders, and unfold an ambitious blueprint for hastening final victory for our revolution.

We should celebrate the Seventh Party Congress as a glorious meeting of victors as it will constitute a historic landmark in carrying out the cause of the Juche revolution.

Let us usher in a golden age in building a thriving nation in this year when the Seventh Congress of the Workers’ Party of Korea is to be held!”–this is the militant slogan our Party and people should uphold as they advance.

All Party members, service personnel and other people should turn out as one with ardent loyalty to the Party and extraordinary patriotic zeal, and demonstrate the spirit and mettle of Korea that is rushing forward towards final victory racing against time.

We should concentrate all our efforts on building an economic giant to bring about a fresh turn in developing the country’s economy and improving the people’s standard of living.

In order to achieve breakthroughs for a turning point in building an economic giant the electric-power, coal-mining and metallurgical industries and the rail transport sector should advance dynamically in the vanguard of the general offensive.

The problem of electricity should be resolved as an undertaking involving the whole Party and the whole state. The existing power stations should be kept in a good state of maintenance, bolstered up and run at full capacity to ensure maximum output of electric power. The construction of the Tanchon Power Station and other projects for boosting the country’s power-generating capacity should be promoted along with the efforts to ease the strain on electricity supply by making proactive use of natural energy. All sectors and all units should wage a vigorous campaign to economize on electricity and make effective use of it. The sector of coal-mining industry should raise the fierce flames of an upsurge in production to ensure enough supply of coal for the thermal power stations and several sectors of the national economy.

The state should take thoroughgoing measures to make certain that the sector of metallurgical industry receives adequate material supplies and the metallurgical factories, such as the Kim Chaek and Hwanghae iron and steel complexes, expand the successes achieved in making their production Juche-based and modern. By doing so it can increase the output of iron and steel. The rail transport sector should establish rigid discipline and increase effectiveness in organizing and controlling transport services to ensure regular operation of trains, and step up the modernization of railways.

Our Party maintains the improvement of the people’s living conditions as the most important of the numerous state affairs.

The crop farming, animal husbandry and fishing sectors should make innovations to effect a radical change in improving the people’s standard of living. The agricultural sector should actively adopt superior strains and scientific farming methods, speed up the comprehensive mechanization of the rural economy and take strict measures for each farming process, so as to carry out the cereals production plan without fail. The animal husbandry and fishing sectors, which are waging an all-out struggle in response to the Party’s call, should ramp up production as soon as possible and see to it that the fish farms, vegetable greenhouses and mushroom production bases built across the country pay off. Thus they can contribute to enriching the people’s diet.

The light industry sector should put its factories and enterprises on a highly modern footing, provide them with plenty of raw and other materials to keep their production going full steam and increase the number of world-famous products and commodities with a competitive edge.

Construction is a yardstick and visual evidence for the strength of a country and the quality of its civilization; it constitutes a worthwhile, important undertaking for embodying our Party’s people-oriented policies. The construction sector should launch a general offensive to implement the Party’s construction policy and grand plan. By doing so, it should build important production facilities, educational and cultural institutions and dwelling houses on the highest possible level and at the fastest possible speed, so that they serve as standards and models of the times. In this way it can make sure that the great heyday of construction continues without letup.

All the sectors of the national economy should set ambitious goals and maintain regular production by tapping every possible internal reserve and potentiality. They should also take it as an important policy-oriented requirement to improve product quality, ensure domestic production of equipment and rely on locally available raw and other materials, and make strenuous efforts to this end.

The whole Party, the entire army and all the people should buckle down to the campaign to restore the forests of the country.

The urban and rural areas, workplaces and villages should be kept spick and span, and positive measures should be taken to conserve the resources of the country and prevent air, river and sea pollution.

Our Party is steadfast in its determination and will to solidify the foundations of a thriving country by dint of science and technology and, with them as the engine, achieve national prosperity. The scientific research sector should give priority to resolving the scientific and technological problems that arise in consolidating the might of the Juche-based industry, the socialist independent economy, and improving the people’s standard of living, and strive to push back the frontiers of science and technology. Factories, enterprises and cooperative farms should build science and technology diffusion rooms in a splendid fashion and put their operation on a regular basis, so as to ensure that all the working people learn modern science and technology. It is also necessary to establish a social climate of resolving the problems arising in reality on the strength of science and technology.

The Cabinet and other state and economic organs should decisively improve their economic planning and guidance. Leading economic officials should fully equip themselves with Party policy, work out plans of the economic work in an innovative way and give a strong push to it on the principle of developing all the sectors at an exponential speed by relying on the inexhaustible creative strength of the working people and by dint of modern science and technology. They should accurately identify the main link in the whole chain of economic development and concentrate efforts on it while revitalizing the overall economy, especially when the conditions are not favourable and many difficulties arise. They should be proactive in organizing and launching the work of establishing on a full scale our style of economic management method which embodies the Juche idea, thus giving full play to its advantages and vitality.

The political and military might of our Republic should be strengthened in every way.

It is necessary to cement the politico-ideological position of socialism rock-solid.

We should regard ideology as the driving force of the revolution and focus on the five-point education so as to train all the service personnel and people to be strong in ideas, to etch in their hearts the revolutionary spirit of Paektu, the spirit of the blizzards of Paektu, and encourage them to give free rein to their indomitable mental strength in the struggle to carry out the instructions of the great leaders and safeguard the Party’s policies. Political work and frontline-style information and motivational work should be vigorously conducted to ensure that the whole country seethes with an atmosphere of heightened political enthusiasm in the lead-up to the Seventh Party Congress.

Single-hearted unity is the great foundation and ever-victorious weapon for the Juche revolution. All the officials, Party members and other working people should connect their burning hearts with the garden of the offices of the Party Central Committee and share the Party’s ideas, breathe the same breath as it and keep pace with it in order to travel one road forever following the Party. Party organizations and state organs should give absolute priority to the demands and interests of the people by thoroughly applying the politics of prioritizing, respecting and loving them, and take responsible care of their political integrity and material and cultural life to the end. Party organizations should take hold of public sentiments, rally the broad sections of the masses closely around the Party, and launch an intensive struggle among officials against all practices of abuse of power, bureaucratism and corruption that gnaw at and undermine our single-hearted unity.

The country’s defence capability should be built up.

In this year, which marks the 20th anniversary of the movement of winning the title of O Jung Hup-led 7th Regiment initiated by General Kim Jong Il, the People’s Army should further develop itself into a revolutionary army of the Party in which the Party’s unified command system is thoroughly established, into a steadfast army of the Party that keeps the revolutionary faith to the death, and effect a turnaround in implementing the Party’s four-point line of building up the army to be formidable. By keeping it as the seed to conduct training in a real-war atmosphere and put it on a scientific and modern footing, the army should raise the fierce flames of training so that all the service personnel are prepared to be elite soldiers of modern warfare and stout fighters who are equipped with the military strategies and tactics of Kim Il Sung and Kim Jong Il, the heroic fighting spirit and flawless abilities to fight an actual war. It should become a standard-bearer and shock force of the times to make breakthroughs as intended by the Party on the major fronts where a thriving country is being built, and look for more tasks that are for the good of the people.

Officers and men of the Korean People’s Internal Security Forces should smash in embryo the manoeuvrings of the class enemy and hostile elements to harm the leadership of the revolution, our socialist system and our people’s lives and property, and members of the Worker-Peasant Red Guards and the Young Red Guards should intensify combat and political training and fully prepare themselves to defend their villages.

The munitions industry sector should develop defence science and technology, put the defence industry on a highly Juche-oriented, modern and scientific footing, and give full play to the revolutionary spirit of Kunja-ri, so as to develop and produce a greater number of various means of military strike of our own style that are capable of overwhelming the enemy.

We should ensure that our people enjoy the highest quality of civilization on the highest level.

By raising the flames of radical improvement in education in the new century, we should renovate the conditions and environment for education and improve its quality decisively, thereby bringing up talented personnel who are knowledgeable, morally sound and physically strong. We should improve medical treatment and preventive work as required by the socialist public health system in order to protect the people’s life and promote their health.

We should make sports mass-based and part of daily concern to ensure that the whole country is astir with enthusiasm for sports, and radically develop the specialized sporting techniques to create new miracles of heroic Korea in international games. The sector of art and literature should brace itself to produce a larger number of contemporary masterpieces which make all the service personnel and people burn their hearts with enthusiasm for the revolution and for struggle.

We should launch a strong drive to establish discipline with regard to moral ethics so as to ensure that a sound and civilized way of life prevails throughout the country.

All the officials and working people should turn out as one in the struggle to usher in a golden age in building a thriving nation in this year when the Seventh Party Congress is to be held.

It is the tradition of struggle and temperament of our people to turn out with a single mind and will and continuously work miracles like moving mountains and filling up seas if it is the Party’s call.

The heroic working class of Kim Il Sung and Kim Jong Il, as befits the core unit of the Juche revolution and the eldest son of the country, should support the Party’s ideas and cause in the vanguard and advance holding up the torch of a new great revolutionary upsurge in building an economic giant. Agricultural workers, with the sense of responsibility that they are in the trench on the first line of the forward echelon of the campaign to defend socialism, should strive to bring about a turn in agricultural production. Intellectuals should promote the building of a thriving country by means of brilliant scientific and technological successes as required by the era of the knowledge-based economy, and become pacesetters and standard-bearers in opening the efflorescence of civilization of the age of the Workers’ Party.

Our Party pins a great hope on the role of young people in today’s general advance. Young people, cherishing the trust of the Party that has given prominence to them as masters of the youth power, should train themselves further to be dependable pillars of the country and become artists of miracles and heroes on all the sites where a thriving nation is being built.

Officials should immerse themselves in the reality to inspire the masses and conduct every undertaking in a revolutionary and scientific way. They should also become true servants of the people and competent leading personnel of the revolution who make selfless, devoted efforts for the good of the people with the ennobling view of life that they have nothing more to wish for even though their bodies may be scattered like the grains of sand on the road for the good of the people.

In all fields of social life we should sustain the original features and great appearances of our society which is advancing on the strength of helping and leading one another forward and through a concerted effort. Our target is a Juche-oriented socialist power, and the might of socialism is none other than the might of collectivism. All sectors and all units should attach primary importance to the interests of the state, the Party and the revolution, introduce the successes and experiences gained by the leading units and make leaps and bounds in the flames of collectivist competition.

The principle of giving priority to self-development should be maintained in building a thriving socialist country. Worship of big countries and dependence on foreign forces is the road to national ruin; self-development alone is the road to sustaining the dignity of our country and our nation and to paving a broad avenue for the revolution and construction. With affection, trust, dignity and pride in everything of our own, we should achieve the great cause of building a thriving nation and realize the people’s beautiful dreams and ideals without fail by our own efforts, technology and resources.

National reunification is the most pressing and vital task facing the nation.

Last year, greeting the 70th anniversary of national liberation, we appealed to all the compatriots to pool their efforts to open up a broad avenue to independent reunification, and strived for its realization. However, the anti-reunification forces that are not desirous of national reunification and improved inter-Korean relations ran amuck to realize their schemes for a war and even created a touch-and-go situation short of crossfire, causing grave apprehension at home and abroad. The south Korean authorities publicly sought to realize their goal of “regime change” in our country and unilateral “unification of systems” against the trend of inter-Korean dialogue and détente, and fanned distrust and confrontation between the north and the south.

This year we should hold up the slogan “Let us frustrate the challenges by the anti-reunification forces within and without and usher in a new era of independent reunification!” and press on with the national reunification movement more vigorously.

We should reject foreign intervention and resolve the issues of inter-Korean relations and national reunification independently in keeping with the aspirations and demands of the nation.

It is none other than the outside forces that divided our nation, and it is also none other than the United States and its followers that obstruct the reunification of our country. Notwithstanding this, the south Korean authorities are clinging to a smear campaign against the fellow countrymen in collusion with the outside forces while touring foreign countries to ask for the solution of the internal issue of our nation, the issue of its reunification. This is a betrayal of the country and nation that leaves the destiny of the nation at the mercy of the outside forces and sells out its interests.

The issues of inter-Korean relations and national reunification should, to all intents and purposes, be resolved by the efforts of our nation in conformity with its independent will and demands, true to the principle of By Our Nation Itself. No one will or can bring our nation reunification.

The whole nation should struggle resolutely against the sycophantic and treacherous manoeuvres of the anti-reunification forces to cooperate with the outside forces. The south Korean authorities should discontinue such a humiliating act as going on a tour of foreign countries touting for cooperation in resolving the internal issues of the nation.

It is fundamental to realizing the country’s reunification to prevent the danger of war and safeguard peace and security in the Korean peninsula.

Today the peninsula has become the hottest spot in the world and a hotbed of nuclear war owing to the US aggressive strategy for the domination of Asia and its reckless moves for a war against the DPRK. The US and south Korean war maniacs are conducting large-scale military exercises aimed at a nuclear war against the DPRK one after another every year; this is precipitating a critical situation in the Korean peninsula and throwing serious obstacles in the way of improving inter-Korean relations. Last year’s August emergency showed that even a trifling, incidental conflict between the north and the south may spark a war and escalate into an all-out war.

The US and south Korean authorities must discontinue their extremely dangerous aggressive war exercises and suspend acts of military provocation that aggravates tension in the Korean peninsula.

It is our consistent stand to strive with patience for peace in the peninsula and security in the region. However, if aggressors dare to provoke us, though to a slight degree, we will never tolerate it but respond resolutely with a merciless sacred war of justice, a great war for national reunification.

We should value such agreements common to the nation as the three principles for national reunification and declarations between the north and the south, and in conformity with them, open up an avenue to improved bilateral relations.

These principles and declarations constitute the great reunification programme common to the nation, and all fellow countrymen wish that they are implemented as soon as possible and a radical phase opened up in reunifying the country.

If they are sincere about improving inter-Korean relations and reunifying the country peacefully, the south Korean authorities must not seek pointless confrontation of systems, but make it clear that they intend to respect and implement with sincerity the three principles for national reunification, June 15 Joint Declaration and October 4 Declaration, which crystallize the general will of the nation and whose validity has been proved in practice. They should cherish the spirit of the agreement signed last year at the inter-Korean high-level emergency contact, and desist from any act that will lead to a breach of the agreement and mar the atmosphere of dialogue. In the future, too, we will make strenuous efforts to develop inter-Korean talks and improve bilateral relations. We will also have an open-minded discussion on the reunification issue, one of the national issues, with anyone who is truly desirous of national reconciliation and unity, peace and reunification.

All the Korean people in the north, in the south and abroad will smash all challenges and obstructive moves by the anti-reunification forces in and out of the country and build a dignified and prosperous reunified Korea on this land without fail under the banner of By Our Nation Itself.

The United States has persisted in ignoring our just demand for replacing the Armistice Agreement with a peace pact to remove the danger of war, ease tension and create a peaceful environment in the Korean peninsula. Instead, it has clung to its anachronistic policy hostile towards the DPRK, escalating the tension and egging its vassal forces on to stage a “human rights” racket against the country. However, no plots and schemes of the enemy could break the indomitable will of our service personnel and people to firmly defend and add brilliance to our style of people-centred socialism, the base of their happy life.

The challenges by the hostile forces remain uninterrupted and the situation is as tense as ever, but we will invariably advance along the road of independence, Songun and socialism under the unfurled red flag of the revolution, and make all responsible efforts to safeguard peace and security in the Korean peninsula and the rest of the world.

Our Party and the government of our Republic will further strengthen solidarity with the peoples of the world who are opposed to aggression and war, domination and subordination, and develop relations of friendship and cooperation with all the countries that respect our national sovereignty and are friendly to us.

The cause of Juche-oriented socialism is ever-victorious, and only victory and glory is in store for us who are advancing under the leadership of the Workers’ Party of Korea.

Let us all strive for the final victory of the revolution full of confidence in victory and optimism.

Greeting the hope-filled new year, I wish the people across the country good health and happiness.

januari 4, 2013

Nyårstal av

Kim Jong Un

 Kim Jong Un

Svenska Juchegruppen har med intresse läst Kim Jong Uns nyårstal av den 1 januari 2013.

Den första januari 2013 höll den respekterade ledaren Kim Jong Un ett historiskt nyårstal till nationen. I talet drog Kim Jong Un upp riktlinjerna i bygget av en stark och blomstrande socialistisk nation för det kommande året samtidigt som han sammanfattade det gångna årets framgångar.

2012 markerade hundraårsjubileet av den store ledaren Kim Il Sungs födelse och har varit ett år av stora framgångar, den mest iögonfallande var den lyckade satellituppskjutningen den 12 december som förverkligade den käre ledaren Kim Jong Ils intentioner och utgjorde Demokratiska Folkrepubliken Koreas första steg ut i rymden.

Kim Jong Un återvände flera gånger till den lyckade satellituppskjutningen och tog den som ett exempel att följa i arbetet 2013. Genom att ha samma anda av självförtroende och självtillit som satellituppskjutningen manifesterade i kampen för att bygga en ekonomiskt blomstrande nation skall 2013 bli året då en radikal förändring i det ekonomiska arbetet åstadkoms.

Fokus skall läggas på att radikalt förbättra produktionen, stabilisera och förbättra folkets levnadsstandard och på att på bästa sätt utnyttja de redan utvecklade grunderna för en oberoende nationell ekonomi. Vidare poängterade Kim Jong Un att framgångarna i det ekonomiska bygget skall manifesteras i folkets ökade levnadsstandard och att kraft skall läggas på de sektorer i ekonomin som har en direkt påverkan på densamma.

Avslutningsvis underströk Kim Jong Un att kampen för att förverkliga den store ledaren Kim Il Sungs och den käre ledaren Kim Jong Ils drömmar om att ena det av imperialisterna splittrade Korea måste fortsätta och att förrädarna i södra Korea måste sluta sabotera denna kamp.

Talet inger hopp inför 2013 och den aviserade satsningen på att öka folkets levnadsstandard ger ökade förhoppningar om att Demokratiska Folkrepubliken Korea kommer att fortsätta på vägen till att bli en självständig och blomstrande socialistisk nation av Juche.

 

Talet kan läsas i sin helhet på: Kim Jong Uns nyårstal

 

Kim Jong Il

december 26, 2011

Kim Jong Il

 

16.02.1942-17.12.2011

 ”En stor ledare och ett stort parti gör en stor nation”

-Kim Jong Il, 2008

Svenska Juchegruppen vill visa sitt deltagande med det koreanska folket i och med den förlust som Kim Jong Ils bortgång innebär.

Kim Jong Il föddes den 16 februari 1942 och kom att ägna sitt liv åt kampen för socialismen och vidareutvecklandet av den revolutionära jucheidén. Redan som 22-åring, 1964, började han arbeta för det koreanska arbetarpartiets centralkommitté och påbörjade därmed sitt songunbaserade ledarskap.

I 30 år arbetade han vid sin fars, den store ledaren och evige presidenten Kim Il Sung, sida och fick därmed unika erfarenheter och insikter. Dessa erfarenheter och insikter kom att spela en avgörande roll i den fortsatta utvecklingen för Demokratiska Folkrepubliken Korea.

1991 utnämndes Kim Jong Il till överbefälhavare för den koreanska folkarmén, en utnämning som kom att bli viktig för den songunpolitik som Kim Jong Il utvecklat. Songunpolitiken sätter det militära försvaret främst, och i den internationella situation som rådde 1991 är det lätt att förstå varför denna politik kom att stärkas. Med Sovjetunionens upplösning stod landet utan någon mäktig allierad och var tvungen att lita helt till egna krafter. För att försvara landet mot utländsk aggression lades därmed fokus på militären både som försvarare och byggare av landet. Militären fick ansvar både för försvaret men också för flera viktiga byggprojekt.

Efter den store ledaren Kim Il Sungs bortgång 1994 så ledde Kim Jong Il Demokratiska Folkrepubliken Korea genom den mödosamma marschen på slutet av 1990-talet. Landets ekonomi hade drabbats hårt av Sovjetunionens upplösning då handeln mellan länderna upphörde, den internationella imperialistiska pressen ökade på landet som samtidigt drabbades av naturkatastrofer.

Vid 2000-talets början hade dock situationen förbättrats och Kim Jong Ils songunpolitik kom att vinna allt fler och större segrar. Efter att ha pekats ut som en ”ondskans axelmakt” och omnämnts som ett potentiellt mål för ett preventivt kärnvapenanfall av dåvarande presidenten i USA George W. Bush svarade Demokratiska Folkrepubliken Korea med att dra sig ur icke-spridningsavtalet. Denna handling var helt i linje med songunpolitiken och ett svar på det brott mot avtalet som USA gjort sig skyldiga med då de som kärnvapenmakt hotade en icke-kärnvapenmakt med anfall med dylika vapen.

2005 deklarerade Demokratiska Folkrepubliken Korea att man utvecklat kärnvapen och den 9 oktober 2006 genomfördes en lyckad provsprängning. Genom utvecklandet av kärnvapen har Demokratiska Folkrepubliken Korea garanterat fred och stabilitet på Koreahalvön. Kärnvapnen ger en militärt avskräckande förmåga som hindrar de imperialistiska länderna från att anfalla landet, därmed är de en av de största segrarna för songunpolitiken. Med denna avskräckande förmåga säkrad blev utrymmet större för att lägga större fokus på den ekonomiska utvecklingen i landetn något som synts tydligt på el, industri och byggnadsproduktionens områden de senaste åren.

Historien visar tydligt att Kim Jong Ils songunpolitik var riktig. Sedan Sovjetunionens fall har USA som enda kvarvarande supermakt drivit sin imperialistiska politik utan nämnvärt internationellt motstånd. Land efter land som motsatt sig USA:s politik har anfallits och/eller ockuperats. Jugoslavien, Afghanistan, Irak och nu senast Libyen har fallit offer för amerikanska bomber. Med songunpolitiken och kärnvapenutvecklingen har Kim Jong Ils ledarskap garanterat att Demokratiska Folkrepubliken Korea inte blir ett ytterligare land på denna lista.

Kim Jong Ils betydelse för Demokratiska Folkrepubliken Koreas utveckling är med andra ord stor och det är en stor förlust för det koreanska folket. Samtidigt är det vår övertygelse att det koreanska folket kommer att fortsätta att försvara sitt land och politik och därmed föra vidare minnet av Kim Jong Il in i jubileumsåret 2012.

Svenska Juchegruppen

Anfallet på Libyen och songunpolitiken

april 9, 2011

”Folkarmén är revolutionens huvudstyrka och kärntruppen i vårt nationella försvar. I vår songunpolitik ges de militära frågorna högsta prioritet och att stärka folkarmén är en nyckelfråga.”

Kim Jong Il, 2008

Den 22 mars publicerade Korean Central News Agency delar av en intervju med en talesman på koreanska utrikesdepartementet angående anfallet på Libyen. Det är sällan som DFRK kommenterar utvecklingen i andra länder, vilket hänger samman med den centrala roll som självständighetstanken har i jucheideologin. Att blanda sig i ett lands interna angelägenheter är oförenligt med den respekt för den nationella suveräniteten som är en grundbult i jucheideologin som utvecklades under den nationella befrielsekampen från Japan och försvarskampen mot USA-imperialisterna under Koreakriget.

I intervjun framhävs två viktiga aspekter av anfallet på Libyen. För det första, USA och övriga västländers brist på respekt för den nationella suveräniteten. KCNA skriver om anfallet att:

”It openly interfered in the internal affairs of Libya, sparking off a civil war, and then cooked up a deceptive resolution by abusing the authority of the UN Security Council. It finally perpetrated indiscriminate armed intervention in the country, going beyond the limits of the resolution.

The DPRK strongly denounces this as a wanton violation of the sovereignty and territorial integrity of an independent state and a hideous crime against humanity in gross breach of the dignity of the Libyan people and their right to existence.

Such war action can never be justified and should be halted at once.”

Den andra aspekten är att mindre länders säkerhet är beroende av deras militära avskräckningsförmåga. Under sitt ledarskap har Kim Jong Il lagt mycket stort fokus på militären med den så kallade songun-politiken (militären först). Grundtanken har varit att ett land utan militär avskräckningsförmåga inte kan garantera sin självständighet och riskerar att bli ett byte för stormakterna, en stark militär är således en garanti för freden.

Anfallet på Irak 2003 bekräftade denna tes och man poängterade då att USA förmått Irak att demontera mycket av sitt försvar, bland annat raketramper som annars hade kunnat användas för att angripa fartyg i persiska viken. Genom att försöka förhandla med USA så försvagade Irak sin avskräckande förmåga och därmed sin förhandlingsposition och öppnade upp för ett angrepp.

Angreppet på Libyen är ytterligare ett exempel. De senaste åren har Khadaffi varit en av västmakternas allierade och har fått ökade ekonomiska förbindelser och säkerhetsgarantier i utbyte mot nedrustning och övergivandet av kärnvapenprogrammet. När ett tillfälle sedan uppstår ser imperialisterna en möjlighet att ytterligare stärka sitt grepp om Libyens resurser och går till militärt anfall. KCNA skriver om denna lärdom:

”It was fully exposed before the world that ”Libya’s nuclear dismantlement” much touted by the U.S. in the past turned out to be a mode of aggression whereby the latter coaxed the former with such sweet words as ”guarantee of security” and ”improvement of relations” to disarm itself and then swallowed it up by force.

It proved once again the truth of history that peace can be preserved only when one builds up one’s own strength as long as high-handed and arbitrary practices go on in the world.

The DPRK was quite just when it took the path of Songun and the military capacity for self-defence built up in this course serves as a very valuable deterrent for averting a war and defending peace and stability on the Korean Peninsula.”

Denna lärdom kommer säkerligen påverka framtida förhandlingar mellan USA och DFRK angående nedrustning av DFRK:s kärnvapen och stärka koreanernas enighet runt songunpolitiken.

Läs mer på:

http://svenskkoreanska.se/dw/doku.php?id=text:libyen1

http://www.kcna.co.jp/index-e.htm